Magnus Henrekson och kollegorna i betygsutredningen ska presentera sina förslag i februari 2025.
Till startsidan
I februari 2025 kommer regeringens betygsutredare Magnus Henrekson presentera sitt förslag. För Vi Lärare avslöjar han innehållet.
Betyg
F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven.
Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.
För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.
Han ska lämna sina förslag i februari 2025.
– Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.
– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå. Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör dessutom att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. Ändå har vi i drygt 30 år låtit det rulla på.
Magnus Henrekson och kollegorna i betygsutredningen ska presentera sina förslag i februari 2025.
Magnus Henreksons utredning väntas bland annat föreslå:
– Vi vill att lärare fortsätter att sätta betyg på sina elever. Lärare som följer elever under längre tid har i allmänhet mycket god kännedom om elevernas kunskaper, något som det är viktigt att ta tillvara. Lärare är dessutom i allmänhet bra på att rangordna elever i en grupp utifrån deras kunskapsnivå. Däremot är det praktiskt taget omöjligt för lärare att veta hur deras egen undervisningsgrupp förhåller sig till andra skolor eller grupper i landet.
Det system som utredningen väntas föreslå kan lite förenklat beskrivas så här:
– För att alla elever ska ha incitament att skriva de nationella proven är det viktigt att de tjänar något på att delta, oavsett provresultat. Även om man bara får en poäng av hundra på provet kommer det att vara bättre att gå dit än att inte göra det, säger Magnus Henrekson.
– Det är i vår modell mycket viktigt att lärare på en skola samverkar i betygssättningen, vilket vi menar ska vara obligatoriskt genom att det regleras i författningstext.
Kommer ert förslag att förhindra betygsinflationen?
– Modellen innebär att även om betygen sätts generöst på en skolan kommer meritvärdet att justeras till skolans genomsnittliga resultat på de nationella proven. Därför kommer möjligheten för olikvärdighet att minska kraftigt och betygsinflation blir omöjligt. Jag tror dessutom att den skola som i genomsnitt sätter mycket höga betyg på sina elever samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet för dess elever är betydligt lägre skämmer ut sig ordentligt. Det lär dessutom media se till att de gör.
Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan. Ungefär en femtedel av eleverna som lämnar årskurs nio har inte fullständiga betyg och cirka 15 procent är inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram. I övriga EU-länder är motsvarande andel några få procent.
– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU.
Magnus Henreksons utredning väntas föreslå att betyget F, alltså betyget underkänt, slopas.
Även andelen elever som lämnar den svenska gymnasieskolan utan examen är hög.
– För att ta en enkel analogi: Den grundläggande idén verkar vara att alla kan hoppa 1,50 höjdhopp. Och de som inte gör det har inget i gymnasieskolan att göra vilket gör att alla hoppar 1,50 om de bara vill och lägger manken till, säger Magnus Henrekson.
– Men så är det ju inte. Skolans uppgift måste därför vara att, för att fortsätta med höjdhopparanalogin, träna människor att hoppa så högt som möjligt givet deras förutsättningar.
Utredningen väntas föreslå att betyget F, alltså betyget underkänt, slopas.
– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen.
Enligt Magnus Henrekson är det orimligt att en elev som inte uppnått betyget E i exempelvis matematik är utestängd från sammanhållen yrkesutbildning på gymnasial nivå, vilket är fallet idag.
– Det är möjligt att man bör ha vissa behörighetsgränser. Men den frågan har vi ännu inte arbetat färdigt med.
Utredningen har utvärderat den modell som de väntas föreslå och analyserat hur den skulle ha påverkat elever i årskurs nio om den redan varit införd. Några exempel:
Magnus Henrekson säger att mycket arbete under hösten går åt till att skriva färdigt utredningstexter, men även att förankra utredningens idéer bland forskare, politiker, debattörer och andra centrala aktörer på skolområdet.
– Utredningen beräknas landa på 950 sidor. Risken för missuppfattningar är med andra ord stor. Därför lägger vi ned mycket tid redan innan vi är klara på att förklara hur vi tänker och resonerar.
Betygsutredningen ska presenteras i februari 2025.
Källa: Regeringens betygsutredning
Efter Vi Lärares avslöjande: ”Bra om F-betyget slopas”
Skolprofilerna: Slopat F ger mer tid till undervisning
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Krönika ”Plocka bort barnen – så kommer alla svårigheter att lösas.”
Krönika ”Man ska nog följa pengarna för att förstå varför vi har det här systemet.”
Slutreplik ”Dags att avskaffa fri utdelning på skattefinansierad utbildning”, skriver Marcus Larsson.
Debatt Academedia svarar Marcus Larsson om vinsterna: ”Välkommen att besöka oss”.
Debatt Debatten om specialpedagogerna: ”Handlar inte om att tala i egen sak”
Debatt ”Vi behöver få vara lärare – inget annat”.
Debatt Diana Storvik: ”Uttrycket ‘skrivbordspedagoger’ är olyckligt och oprofessionellt.
Debatt "Beslut kan fattas innan skolans professioner hinner göra sina röster hörda”
Debatt Blivande specialpedagogen reagerar på regeringens förslag om ny utbildning
Krönika ”Vi ska inte förenkla språket för våra barn – vi ska berika dem med det”.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Jag är lärare Johnnie Lindgren om vad han skulle göra som utbildningsminister för en dag.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Förskola Vill se lönepåslag: ”Som man får för smutsiga industrijobb.”
Arbetsmiljö Anonyma omdömen: ”Skapar stark olust hos många lärare.”
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Krönika ”Orsaken till min fysiska degradering är systemfelen i skolan.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Lärarlegitimation Liberalerna går på fackets linje: ”Oskick att kalla alla för pedagoger”.
Arbetsmiljö ”En facklig seger – det borde ha gjorts långt tidigare.”
Krönika ”Som nyexaminerad lärare förväntas vi klara allt.”
Krönika ”Man kan inte bara stapla arbetsuppgifter i bergsformation.”
Arbetsbelastning Sveriges Lärare: ”Guldläge att minska barn- och elevgrupper”.
Debatt Läraren vill lyfta sina barns lärare – och framgångsfaktorn i klassrummet.
Debatt ”Tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg”
Förstelärare Sveriges Lärare protesterar mot tidsbegränsade tjänster.